Jaha, och nu då?

Jag blir alltid lika ställd när skolavslutningen är över och alla springer ut för att möta det efterlängtade sommarlovet. Tanken på att ännu ett år har gått känns så overklig, tiden går ju så otroligt fort och jag hinner inte riktigt med. Man går upp på morgonen, gör sin skoldag, åker hem och planerar inför nästa. Nu behöver man inte ens tänka på skolan i ca 10 veckor, dock är det precis vad jag gör. Går runt och oroar mig för hur nästa läsår ska gå, kommer jag orka ta mig igenom ännu ett år i skolan, hur ska det gå i nya klassen, osv. Helt onödigt enligt många, men något som jag inte kommer undan hur jag än försöker. Så stora delar av sommarlovet blir "förstörda" på grund av att jag inte kan slappna av fullt ut, men jag kämpar på och gör det bästa av situationen! Sen var det ju det där med sommarjobb, något jag inte lyckades få. Men jag har en liten idé som jag hoppas kunna tjäna ihop lite pengar på :) Annars har jag ingen aning om vad som händer den här sommaren, jag bara är... Förhoppningsvis får jag spendera lite mer tid med HELA familjen under semestern och så. Ska även försöka så gott jag kan att hålla kontakten med alla klasskompisar under sommaren, något som är sjukt mycket svårare än man tror tyvärr :/ Men jag ska som sagt göra mitt bästa för att sommaren -09 ska bli oförglömlig!! :)

Så över till min dag.
Gick upp redan halv fem imorse, ändå var jag nära på att missa bussen. Fick springa halva vägen och insåg samtidigt att mitt ena axelband till klänningen hade gått av. Så jag får ta bort båda två för att det inte ska se dumt ut, men då blev jag även tvungen att hålla i klänningen hela tiden för att inte visa "hela härligheten". När jag väl kom till skolan fick jag tillslut tag i en säkerhetsnål som kom att bli dagens räddning. Halv nio samlades alla media-ettor i hörsal d och vi fick se en tillbakablick på året som gått, men även en framtidsblick på saker som kommer hända i tvåan :) När vi hade gjort detta och fått våra betyg bar det av till någon idrottshall där vi sjöng in sommaren. Runt elva var vi klara och jag åkte hem. Blev hämtad av mormor, maj-britt och olle i stan och vi åkte till jysk en sväng. Nu sitter jag hemma i sängen och har exakt det där nollställda ansiktsuttrycket som jag hade för ett år sedan när jag slutade nian.
Hm, mat vore gott!

Puss M.