Fortsätt kämpa!

Då var det dags igen då. S:ta helena har öppnat efter semestern och idag hade jag tid hos sjukgymnasten och sjuksköterskan. Men innan vi åkte iväg till skövde bakade jag 30 bullar och 30 biskvier till en på pappas jobb. Tanken var att leverera det på vägen, men tiden räckte inte riktigt till. Mötena gick ganska bra, och jag har äntligen fått en målvikt att sträva emot. Och trots att det är sjukt jobbigt att gå upp, så känns inte 52 kg som något hot. Idag hade jag dock gått ner ett hekto sen förra veckan. 49,9 kg visade vågen. Blodtryck och puls var bra, det är bara den där lilla siffran som måste upp lite. Därför har jag bestämt mig för att testa att minska ner på min promenad lite, en halvtimma istället för en timma om dagen. Sen får vi se nästa gång vad som har hänt med vikten, går jag upp för mycket så tänker jag lägga på igen. Annars blev det inga större förändringar på mitt liv. Jag frågade om vi kunde testa en vecka utan matschemat och se vad som händer, men dom ansåg att min vikt var för osäker än och att det var för tidigt för att göra en sån prövning. Så allt jag kan göra nu är att kämpa mig upp 2 ynka kg, och kommer under tiden att träffa sjukgymnasten varannan vecka, psykologen varannan och sjuksköterskan varje vecka. Det känns både bra och dåligt. Är lite orolig över skolan...
Var hemma vid fyra-tiden och en halvtimma senare kom rebecka hit. Ikväll har vi gått en liten promenad, "badat", ätit grillat, kikat på film och snackat en hel massa skit. Precis som det ska vara. Nu ligger hon bredvid mig och tittar på scrubs. Tror det är dags att sova snart, iaf för mig.

Puss M.